Sensoriska hjälpmedel på bord: hörlurar, Time Timer, tyngdfilt, bildstöd Mat/Skola/Leka/Läsa, balansdyna, taktil boll.

Sensorisk underkänslighet vid NPF: tips och strategier

När sinnesintryck registreras svagt kan kroppen behöva extra input för att vakna och fokusera. Det kan gälla barn och vuxna med NPF, till exempel autism eller ADHD. Den här guiden förklarar vad sensorisk underkänslighet är, hur du känner igen den och hur du hjälper på ett tydligt och lugnt sätt.

Vad menar vi med sensorisk underkänslighet

Sensorisk underkänslighet betyder att hjärnan får för lite signal från ett eller flera sinnessystem. Det kan handla om beröring, balans och rörelse, kroppsläge och tryck eller inre signaler som hunger och törst. Personen söker då ofta mer rörelse, mer tryck eller tydligare smaker för att nå en nivå där fokus och närvaro blir möjlig.

Ett exempel. Ett barn som blir segt på lektionen kan snabbt piggna till efter en kort promenad i trappan och några minuter på en balansdyna. Ett vuxet exempel är den som behöver gå ett varv runt kvarteret och sedan kan fortsätta mötet med bättre fokus.

Tecken att vara uppmärksam på

Denna lista hjälper dig att avgöra om sensorisk underkänslighet kan vara en del av bilden. Använd den som stöd, inte som diagnos.

  • Söker hårdare tryck eller tuffare lek och verkar må bra av det
  • Behöver gunga, hoppa eller bära något tungt för att komma i gång
  • Pratar högt och tar i kraftigt utan att mena något negativt
  • Väljer starka smaker och krispig mat för att känna smaken tydligare
  • Missar kroppens inre signaler, till exempel kyla, törst eller toalettsignal
  • Tappar energi i stilla miljöer och får tillbaka energi efter kort rörelse

Åtgärdsplan steg för steg, fungerar för både barn och vuxna

  1. Förbered kroppen innan krav. Ge två till tre minuter med tydlig input. Exempel för barn. Bära tre böcker till hyllan, pressa handflator mot vägg, studsa lugnt på en liten studsmatta. Exempel för vuxen. Gå en snabb runda i trappan, gör tio knäböj, rulla axlar och pressa handflator mot bordsskiva.

  2. Portionera under dagen. Lägg in korta mikropauser var trettionde till sextionde minut. En till två minuter räcker. Exempel för barn. Resårband runt stolsben för fotrörelse, balansdyna, hämta material mellan arbetsmoment. Exempel för vuxen. Ståbord en stund, kort paus för att hämta vatten, gå och prata under telefonsamtal.

  3. Använd djupt tryck när det känns skönt. För barn kan en filt över axlarna eller en kramkudde hjälpa vid läsning. För vuxna kan ett tajt lager kläder eller ett tyngre överkast vid vila ge ro.

  4. Ge tydliga startare och slut. Visa uppgift i tre steg, sätt en enkel timer och planera en kort rörelsepaus när delmålet är klart

  5. Träna inre signaler med en snabb kroppskoll. Varje heltimme kontrolleras tre saker. Energi låg eller mellan eller hög. Törst låg eller mellan eller hög. Toalett nej eller kanske eller ja. Använd gärna små ikoner för att peka snabbt.

  6. Följ upp utan stress. Fråga eller notera vad som gav lugn och fokus i minst tjugo minuter. Behåll det som fungerar och justera det som inte gav effekt.

Så gör du i stunden och hur du säger det

Om du stöttar ett barn

Sänk kraven i tre till fem minuter och väck kroppen kort. Ge en enkel aktivitet först och gå sedan tillbaka till uppgiften. Säg så här. Jag ser att din kropp behöver rörelse. Vi tar två minuter med tio tåhävningar och en promenad till kapprummet. Sedan fortsätter vi första steget. Bekräfta känslan och styra lugnt tillbaka till ett litet nästa steg.

Om det gäller dig som vuxen

Pausa vänligt men bestämt. Gör en snabb kroppsväckare, till exempel tio långsamma knäböj eller en runda i trappan. Drick vatten, sätt en timer på femton minuter och ta ett tydligt delmoment.

Dialog som minskar friktion

Beskriv vad du ser och erbjud val inom ramar.

  • Exempel till barn. Jag ser att du behöver rörelse. Vill du bära pappren till skrivaren eller hoppa tjugo lugna hopp.
  • Exempel i ett team. Jag tar två minuters rörelse och fortsätter sedan punkt ett.
    Avsluta med bekräftelse. Det du känner är rimligt och vi hjälps åt att hitta rätt nivå.

När ska du söka mer stöd

Be om stöd om sensoriska behov påverkar skola, arbete, sömn, mat eller hygien. Elevhälsa, habilitering eller vårdcentral kan ge vägledning. Arbetsterapeut eller fysioterapeut med NPF-kompetens kan kartlägga sensoriska profiler och skapa en hållbar plan.

Sammanfattning

Sensorisk underkänslighet handlar om svagare signaler från sinnena. Med kort förberedelse före krav, små doser input under dagen, djupt tryck när det känns bra, tydliga startare och enkel uppföljning blir vardagen lugnare. Välj få insatser, upprepa ofta och bygg vidare på det som faktiskt hjälper.

💬 Vill du läsa fler artiklar om NPF? Utforska vår blogg för mer kunskap, tips och vardagsstrategier.

Tillbaka till blogg

Lämna en kommentar

Notera att kommentarer behöver godkännas innan de publiceras.